| Dragonjärpar med haricots vertspuré och tamarisås |
[Feb. 25th, 2012|01:31 pm] |
Dragonjärpar
Nötfärs
Färsk spenat
Röd lök
Vitlök
Dragon
Senap
Salt
Peppar
Haricots Vertspuré
Haricots verts
Smör
Crème fraiche 34%
Salt
Peppar
Tamarisås
Vispgrädde
Tamarisås
Piri pirisås
Persilja
Salt
Peppar |
|
|
| Karies vs hjärtsjukdomar |
[Feb. 22nd, 2012|10:41 pm] |
|
Jag läste idag om hur allt fler studier visar på samband mellan hjärtsjukdomar och dålig tandhälsa såsom tandröta och tandköttsinflammationer. Har man det ena har man det andra. Jag tycker det återigen visar på att det är kolhydraterna i kosten som gör oss sjuka. Fett angriper inte tandemaljen och tandköttet. Inte protein heller. Det är kolhydraterna som har en upplösande effekt på tandemaljen (som ju faktiskt bara är en förlängning av vårt skelett!) och en generell inflammationshöjande effekt. På senaste tiden har LCHF diskuterats flitigt i media och ett antal läkare har talat om sin oro över det faktum att svenskarna äter mer och mer fett. Och återigen får man höra argumentet att "det saknas långtidsstudier" och jag tycker fortfarande det är ett absurt argument. Varför är det inte den kolhydratrika lightmaten den diet som saknar långtidsstudier? Och om man ska dra ett streck i sanden precis här och sammanfatta vad vi idag vet om kolhydratrik lightkost så lyder resultaten: fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, IBS, sockerberoende, karies, migrän, reumatism, cancer och inflammationer. För att nämna några bieffekter alltså. Men gud förbjude att man går över till en annan diet, för bieffekterna kan bli värre? |
|
|
| Sesampanerad laxfilé med blomkålsgratäng |
[Feb. 21st, 2012|11:03 pm] |
Sesampanerad laxfilé
Laxfilé
Sesamfrön
Pepparmix
Ägg
Gräddas i ugn!
Blomkålsgratäng
Blomkål
Ägg
Vispgrädde
Riven ost (färdigriven ost är behandlad med mjöl - undvik!)
Salt
Peppar
Gräddas i ugn!
Näringsvärden
Laxfilé - 0% kolhydrater, 15% fett, 23% protein
Sesamfrön - 4,5% kolhydrater, 55% fett, 26% protein
Ägg - 0% kolhydrater, 10% fett, 12% protein
Ost - 1,5% kolhydrater, 31% fett, 25% protein
Vispgrädde - 3% kolhydrater, 40% fett, 2% protein
Blomkål - 3% kolhydrater, 0% fett, 2% protein
Fotnot: Kryddan "Pepparmix" från Santa Maria är enligt min måttstock rätt okej att använda i matlagning. Det är en grovkorning mix av svart-, cayenne- och kryddpeppar, paprika, lök, koriander, selleri, senapsfrö samt salt. Alltså inget tillsatt socker (som t.ex. i kryddmixen "Citronpeppar") men saltet innehåller däremot inget tillsatt jod. |
|
|
| Diabetes i Asien vs. klimatsmart mat! |
[Feb. 18th, 2012|10:38 am] |
I senaste numret av tidningen Diabetes publicerades en artikel om hur det pågår en explosion av diabetes i Indien. Indien, landet som äter mycket vegetariskt och mycket ris, hur kan det komma sig? Ja, den officiella förklaringen lyder att många är mer stillasittande nu jämfört med tidigare. Fast det tror ju inte jag. Jag tror att det har att göra med att deras basmat består av bröd, ris och socker. Hela deras basmat består av sockerkedjor, och ändå tror man inte sockerhalten i deras blod har med detta att göra? Absurt! Hand i hand med diabetes går också hjärt- och kärlsjukdomar och även detta sprider sig som en löpeld i Indien. Hur man botar sin diabetes i Indien? Genom yoga och örter. År 2007 hade 110 miljoner asiater konstaterad diabetes. Med nuvarande takt kommer över hälften av världens diabetiker befinna sig i Asien år 2019. År 2025 beräknas Asien ha 180 miljoner människor med konstaterad diabetes.
Härommånaden hade vi på Länsstyrelsen besök av en kvinna från någon lokal naturskyddsförening som höll en föreläsning om ekologiska fotavtryck. Det handlade om hur man äter klimatsmart. Hon refererade till Asien och speciellt Indonesien som föregångsland. Det är så vi ska äta för att rädda klimatet. Mycket ris, bröd och socker! Skrämmande nog var det ingen, såvitt jag vet, som ifrågasatte det rådet utan alla instämde och applåderade högt.
Och ris förresten. Ris odlas på åkrar täckta med vatten. De är antropogena våtmarker. Våtmarker är den enskilt största källan till metan i atmosfären. Metan är en växthusgas 21 gånger starkare än koldioxid. Lägg till det faktum att vi inte odlar ris i Europa. Det riset vi äter skeppas hit på fartyg som förbränner diesel. Var finns det klimatsmarta i detta?
En annan intressant aspekt i sammanhanget är det gamla egyptierna. Jag har alltid tänkt på de gamla egyptierna som ett friskt folkslag med en enorm kreativitet. Kreativiteten var det ju uppenbarligen inget fel på, men faktum är att deras tandhälsa var katastrofal. Vad deras basföda bestod av? Bröd och honung. Ska man gissa att även tandhälsan i Asien går en mörk framtid till mötes? |
|
|
| Grädd- och bananröra |
[Feb. 16th, 2012|11:15 pm] |
Banan är som bekant väldigt gott. Det är den frukt som innehåller mest kolhydrater av all frukt vilket också bekräftas av den söta smaken. Att äta frukt är dock bättre än att dricka frukt. Skillnaden ligger i fibrerna. Fruktjos är faktiskt raffinerade kolhydrater, där man alltså plockat bort fibrerna (samma princip som vitt ris vs råris och vitt mjöl vs fullkornsmjöl). Att äta kolhydrater med dess fibrer har dock en något mindre negativ effekt på blodsockret.
Det här är en måttlig low carb-efterätt. Den innehåller vispgrädde, banan och kokosflingor. Det skulle förmodligen vara otroligt gott att krydda den här röran med kanel, ingefära, kardemumma eller kakao!
Vispgrädde - 40% fett, 2% protein, 3% kolhydrater
Kokosflingor - 63% fett, 6% protein, 3% kolhydrater
Banan - 1% fett, 1% protein, 22% kolhydrater
 |
|
|
| Fantastisk god ekologisk starkost! |
[Feb. 16th, 2012|10:29 pm] |
Helt utan e-nummer och konserveringsmedel! Rik på kalcium!
Kolhydrater 1,5%
Protein 25%
Fett 31%
 |
|
|
| Laxbiffar med brysselkålsmos och romsås |
[Feb. 16th, 2012|08:59 pm] |
Laxbiffar:
Laxfilé
Färsk spenat
Ägg
Vitlök
Gul lök
Sesamfrön
Sambal Oelek
Senap
Soltorkade tomater
Körs i en matberedare, gräddas i ugn.
Brysselkålsmos:
Kokt brysselkål
Smör
Mosas med en stavmixer.
Romsås:
Gräddfil
Finkornig rom
Glöm inte salt och peppar! |
|
|
| Blodsocker! |
[Feb. 15th, 2012|11:28 pm] |
Jag tycker folk i allmänhet borde intressera sig mer för detta med blodsocker. Folk verkar ha fått för sig att högt blodsocker är bra och samma sak som mycket energi som gör att man orkar jobba och flänga runt och dessutom träna efter jobbet. Utan högt blodsocker är man trött och hängig och lättretlig. Dessutom måste hjärnan måste ha socker för att funka (vilken studie visade det egentligen?). Men så låter resonemangen. Folk går omkring och är höga på sitt höga blodsocker och tänker att dom mår fin-fint. Blodsockerfall viftas bort och definieras som en normal del av livet. Dessa människor äter lite fett (för hälsans skull), lite protein (för klimatets skull) och massor av kolhydrater (för klimatet och hälsans skull). Och precis så lyder receptet för högt blodsocker. Helst raffinerade kolhydrater som vitt mjöl (läs pasta och bröd) och vitt ris och socker. Kolhydrater, speciellt de raffinerade, är ju billiga. Det är således även ekonomiskt (utöver hälsosamt och klimatsmart) att äta mycket kolhydrater. Dessutom är kolhydrater, av någon oförklarlig anledning, så himla goda. Det är ju världens bästa deal på alla sätt och vis att äta mycket kolisar.
Eller?
Det krävs inte mycket amatörforskning om blodsocker för att man ska börja ana ugglor i mossen här om den där sk. vedertagna teorin ovan. Vi kan ju börja med rena fakta:
Mat består av fett, protein och kolhydrater. Det är matens tre byggstenar. Så fort man äter mat påverkas blodsockret. Det är kolhydraterna i maten som höjer blodsockret. Det är logiskt eftersom kolhydrater är uppbyggt av sockerkedjor i olika längd (ju kortare, desto sötare smakar maten). Fett och protein höjer blodsockret endast marginellt. Högt blodsocker åtföljs alltid och oundvikligen av blodsockerfall. Det är under blodsockerfall man känner sig trött, hungrig och sötsugen. Humöret sviktar. På så sätt hamnar man snabbt i en nedåtgående spiral, där man gör sig själv beroende av blodsockerhöjande kolhydrater. Blodsockret fluktuerar upp och ned och man fyller hela tiden på med sockerkedjor i en eller annan form för att orka.
När man istället bara äter protein, fett och grönsaker (grönsaker är naturlig low carb-mat) så får man aldrig högt blodsocker. Man går istället omkring med ett jämnt blodsocker och får aldrig blodsockerfall. Mättnaden man får av sådan är mat är betydligt mer påtaglig och stabil och långlivad än sk. kolhydratmättnad. Visst hör man många som äter en tallrik pasta med tomatsås eller en tallrik gröt och blir otroligt mätta, fast efter en timme eller två känns det som om magen är tom igen. Och detta är ju genialiskt, om man säljer kolhydratrik mat alltså. Man gör kunderna överdrivet beroende av sin mat. Man måste fylla på ofta och snabbt, i takt med blodsockervågornas svall.
Det finns en hel uppsjö med böcker som handlar om hur man utvecklar fetma. Det finns en hel uppsjö med artiklar som handlar om hur man utvecklar diabetes. Det finns en hel uppsjö med böcker som handlar om hur man håller sin diabetes (typ 2) i schack utan mediciner. Alla dessa böcker handlar om effekterna av att överäta just kolhydrater. Men det är trixigt med bieffekter som är långsamma. Vi förväntar oss en momentan reaktion, annars är vi benägna att tro att något är helt ofarligt eller rentav nyttigt för oss. Lite som han BT Kemi-chefen Lars Foss som 1975 drack växtgiftet hormoslyr i direktsänd TV för att bevisa att det var ofarligt. Han dog ju inte på stört, alltså var det ofarligt att dricka (men 1977 förbjöds ämnet eftersom det innehöll dioxin och var starkt cancerframkallande).
Men hur uppstår diabetes typ 2? Gissningsvis genom att man hela tiden triggar kroppens insulinproduktion med dessa blodsockertoppar och blodsockerdalar. Högt blodsocker sjunker genom att kroppen bildar insulin. Kroppen får om och om och om igen bilda insulin för att mota blodsockertopparna. Till slut verkar kroppen tappa kontrollen och slutar producera tillräckligt med insulin - varpå man har utvecklat diabetes typ 2. Idag sprider sig diabetes typ 2 som en löpeld i västvärlden. I Japan får idag 500 000 människor diagnosen diabetes typ 2 varje år. Man ser en liknande utveckling i många asiatiska länder. I USA har nästan 26 miljoner människor diabetes. I Sverige har idag omkring 600 000 diabetes typ 2, och det uppskattas att ytterligare 200 000 har det utan att veta om det. Totalt har idag 220 miljoner människor världen över diabetes. WHO beräknas att den siffran är uppe i 430 miljoner år 2030. Men den officiella förklaringen till dessa diabetesepidemier är att vi äter för mycket fett. Men fett har ju endast en marginell påverkan på blodsockret, så den förklaringen stupar på sin egen uppenbara orimlighet. Dessutom äter vi mer fettsnål kost än någonsin tidigare.
Men diabetes är en väldigt allvarlig sjukdom. Följderna är dödliga. Varje dag dör 5 personer i Sverige som en direkt följd av diabetes. FN menar att diabetes är ett lika stort hot för människan som malaria, tuberkolos och HIV. Följdskadorna är katastrofala såsom hjärt-kärlsjukdomar, ögonskador, nervskador, njurskador, strokes och amputationer. Två tredjedelar av de som får en hjärinfarkt lider av diabetes.
När den sk. LCHF-dieten introducerades för några år sedan började folk hojta om att det saknades långtidsstudier och att den livsstilen kunde vara farlig eller t.o.m. dödlig. Men man talar sällan om farligheten med dagens kolhydratrika fettsnåla kost. Man talar sällan om dagens diabetesepidemier, fetmaepidemier, blodsockerfallepidemier (för att inte ens nämna demensepidemier). Varför är man då så förtvivlat rädd för att prova på en annan diet? Kan det verkligen bli mycket värre?
LCHF-diet för mig innebär att jag inte äter lightmat. Jag äter fullfettsmat precis som jag gjorde när jag var liten på 70- och 80-talet. Jag äter minimalt med stärkelse (vilket är långa sockerkedjor i form av bröd, pasta, ris och potatis) och minimalt med socker, och ingen kan väl hävda att just den uppoffringen är skadlig för hälsan? Så vilka långtidsstudier är det vi behöver - vi har ju redan levt i drygt 190 000 år som icke-bönder och med icke-existerande lightmat. Dom senaste 5000 - 10 000 åren har vi gått över till en kolhydratrik basföda som ris, pasta, bröd och potatis. Och det är endast dom senaste 30 åren vi haft tillgång till lightmat. Sätt dessa tidsperioder mot varandra och man inser hur obefogat det är att börja vifta med varningsflaggan över smör och röd mjölk och avsaknad av havre och vete. Snarare tror jag det är kolhydratmissbrukarna som viftar mest desperat med den där antifettflaggan.
Man kan göra ett litet experiment. Varje gång man mellan måltiderna är sugen på något kan man fundera på vilken beståndsdel denna mat man är sugen på består mest av - fett, kolhydrater eller protein. När jag gjorde det här testet för något år sedan kom jag fram till att jag var sugen på lite olika saker då och då - men den gemensamma nämnaren var att jag alltid var sugen på kolhydrater. Jag var alltid sugen på något som smakade mer eller mindre sött. Det borde vara en varningsklocka för alla och tecken på att det är dags att dra i nödbromsen och styra in på ett annat spår.
Och förresten - häromveckan kunde man läsa om en journalist på TV4 som låg på sjukhus med en bukspottskörtelinflammation. Hon hade ätit LCHF i 2 månader. Givetvis hade hon fått den där inflammationen på grund av LCHF, men absolut inte av den kosten hon åt i 38 år innan hon åt LCHF i 2 månader. Och de andra som låg på sjukhus med samma slags inflammation, varför skrev inte media om vilken slags diet de hållit? (Kanske rentav den dieten som Livsmedelsverket förordar?). Saknas det inte lite rim och reson och rimliga perspektiv i dessa larm ibland?
Och om kolhydrater är billigare än fett och protein? Tja. Momentärt. I ögonblicket man betalar för maten är den billigare. Men i det långa loppet gör sådan mat oss sjuka och medicinberoende. Det är en katastrofal deal både ekonomiskt och hälsomässigt.
Och slutligen - som min mor frågat om - varför kan man inte äta lowcarb samtidigt som man äter lightprodukter? Jo, för att detta med LCHF även handlar om att äta naturlig icke-manipulerad mat såsom den existerar i naturen. Mjölk har inte en fetthalt på 0,5% i naturen. Margarin är ingen naturlig produkt. Naturlig mat är inte manipulerad. Däremot är det viktigt att skilja på naturligt fett och tillsatt fett. Dessutom är det just fettet som gör oss riktigt mätta och som håller det viktiga blodsockret stabilt.
Avslutar med en högst simpel liten pedagogisk blodsockergraf som visar tre olika kurvor. Y-axeln visar blodets insulinnivåer och x-axeln visar antal minuter efter måltiden. Den blå grafen symboliserar en kolhydratrik måltid såsom t.ex. en tallrik gröt eller en portion pasta eller sushi eller pizza. Den gröna och röda grafen symboliserar lågkolhydratmat. Mer specificerat än så är det inte, men visar ändå den dramatiska skillnaden i blodsockereffekt olika slags mat ger upphov till. Den blå grafen uppvisar ett tydligt blodsockerfall vilket de andra två graferna saknar. (Här kan man för övrigt läsa de senaste rönen om vikten av hälsosamma insulinnivåer: http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.816375-hogt-insulin-farligare-an-hogt-bmi).
 |
|
|
| Kabanossröra |
[Feb. 14th, 2012|08:28 pm] |
Ingredienser:
Gul lök
Aubergine
Zucchini
Kabanoss
Krossade tomater
Vitlök
Färsk spenat
Stora vita bönor
Serveras med en klick gräddfil.
 |
|
|
| Robert Lustig |
[Feb. 12th, 2012|12:45 pm] |
I senaste numret av den välrenommerade vetenskapliga tidsskriften Nature publicerades en artikel av Robert Lustig (samt två medförfattare). Robert Lustig är professor i pediatrik (barnsjukdomar) och verksam på UCSF Center for Obesity i San Fransisco. Han har forskat och varnat för sockrets ohälsosamma effekter i ett flertal år. Om man under de senaste åren har intresserat sig för sockrets påverkan på hälsan har man många gånger stött på just Robert Lustig. Robert menar att det är socker som är boven i dramat, till skillnad från alla teorier de senaste 30-40 åren som hävdar att det är fettet. I senaste numret av Nature publicerade han alltså en artikel om sin forskning och om sockrets effekter på vår hälsa. Det är ganska stort! Det har inte talats så mycket om sockrets samband med sjukdomar, speciellt inte i den akademiska världen. Precis som hos det svenska Livsmedelsverket så är den officiella sanningen i USA fortfarande att fet mat är farligt och orsakar sjukdomar (medan socker klassas som tomma kalorier). Men Robert Lustig menar att sockret ett gift i klass med tobak och alkohol och han anser att man bör lagstifta emot det och göra det mer svåråtkomligt, speciellt för barn.
Att läsa vetenskapliga artiklar kräver oftast att man själv är akademiskt bildad på just det området. Som lekman läser man därför oftast inte dessa artiklar utan man läser kanske istället artikelns sammanfattning (som är gratis att läsa på nätet, själva artikeln får man köpa) och man läser om artikeln i andra mer övergripande artiklar, såsom t.ex. den här: http://healthland.time.com/2012/02/02/should-sugar-be-regulated-like-alcohol-and-tobacco/.
Här intervjuar den svenska läkaren Andreas Eenfeldt just Robert Lustig om vad som orsakar fetma:
|
|
|
![[info]](http://l-stat.livejournal.com/img/userinfo.gif?v=92.1){kind=small}
safursey's journal